torsdag 18 september 2008

Wall-E

Wall-E
(2008)
****

Redan när vi i vintras fick den första reklamprylen för Pixars nya storverk "Wall-E" till bion, tyckte jag att Wall-E själv såg så sorgsen ut, och sedan dess har jag trott att filmen skulle följa i samma tecken. Kanske inte att den skulle vara en enda lång tragisk historia, för det handlar ju trots allt om en barnfilm, men att den kanske skulle ha en mer sorgsen ton än vad vi är vana vid från Pixar-folket. Nu vet jag bättre, och även om det som vanligt när det handlar om Disney (Pixar är ju en del av deras imperium) är en del sentimentalitet så ligger huvuddelen i den mer komiska sfären, och allt är som det ska.

"Wall-E" handlar om en skräpsamlar- och städrobot med samma namn, som 700 år efter jordens undergång fortfarande lallar runt i sin ensamhet och försöker städa upp efter vår överkonsumtion och ignorans för miljön. Just ensamhet är nyckelordet i den här filmen, och när det plötsligt en dag dyker upp en ny figur på banan, roboten Eve, ser Wall-E en möjlighet att äntligen finna en vän, och kanske, om han har tur, kärlek. Dock är Eve utsänd för att hitta liv i rymden, och när hon plötsligt gör det i form av en blomma, får Wall-E helt enkelt hänga med på en åktur ut i rymden om han ska ha en chans att få tillbringa mer tid med sin nya favorit.

Att det är ett mästerverk rent tekniskt är det inget att orda om, och precis som fallet med "Kung-fu panda" kommer jag ibland på att jag helt glömt att det handlar om en animerad film. Okej, det hade kanske varit konstigt om man i 100 minuter ska sitta och tänka "det här är en animerad film" oavbrutet, men ja... ni förstår nog vad jag menar. Den första dialogen dyker inte upp förrän efter ungefär 45 minuter, vilket nog är ganska unikt, och överhuvudtaget är det ganska lite dialog, om man bortser från det stora lyxrymdskeppet Axoims kapten och samma skepps huvuddator, som pratas av Sigourney Weaver.

"Wall-E" är en väldigt rolig film, och även om barn säkert kan uppskatta den fysiska humorn i det hela (Wall-E själv är sjukt charmig), så tror jag nog att de kan ha svårt att hänga med i svängarna till slut. Men å andra sidan ska man aldrig underskatta barn.

Inga kommentarer: