
(Ghost town, 2008)
***
Man har ju väntat ett tag på att Ricky Gervais, mest känd för att ha skapat och spelat rollen som David Brent i underbara serien "The office", skulle ta steget från TV-världen in i filmvärlden. Och lite överraskande är det, att när det väl sker så är det i en film som han inte själv har varken skrivit eller regisserat. Istället är det David Koepp, en man som tidigare skrivit exempelvis "Panic room" och den senaste filmen om Indiana Jones, som lyckats locka Gervais till USA för hans första huvudroll i en långfilm.
Gervais spelar tandläkaren och människohataren Bertram Pincus, som efter ett ganska enkelt kirurgingrepp får reda på att han varit död under sju minuter under operationen, en händelse som gjort att han begåvats med den ganska irriterande förmågan att se de döda. New York är, som Bertram snart får erfara, fullt av döda som söker ro för att kunna ta sig vidare till sin sista vila, och eftersom Pincus blir som en länk mellan de levande och de döda, blir han ett ovärderligt verktyg för dem. En av de första som vill ha hjälp är Frank Herlihy (Greg Kinnear), som behöver Bertrams hjälp med att avstyra bröllopet mellan hans änka Gwen (Téa Leoni) och människorättsadvokaten Richard. Plötsligt är Pincus, något ofrivilligt, mitt i ett triangeldrama...
Egentligen är det här verkligen en romantisk komedi efter standardreceptet, precis som "Yes man" som jag skrev om nyligen, och det enda som räddar den från att sorteras in tillsammans med sina hundratals själsfränder är Ricky Gervais. Jag är, som ni kanske redan anat, en beundrare av mannens tidigare insatser både i "The office" och den lite underskattade efterföljaren "Extras", och jag måste säga att Gervais är som klippt och skuren för den här rollen. Min gissning är att den skrevs med honom i åtanke. Och visst, manuset är i sina bästa stunder roligt, med en del riktigt bra repliker från Gervais, men bitvis är det väldigt förutsägbart och klyschigt.
Istället ser jag med spänning fram emot Gervais första egna långfilm. Jag har inte hört om några sådana planer, men jag antar att det kommer att ske, förr eller senare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar