Eden Lake

Eden Lake
(2008)
*

Att skräckfilmer i stort bygger på uttjatade klyschor är väl ingen hemlighet för någon, så när jag i Fredrik Strages recension av brittiska "Eden Lake" tyckte mig urskilja att filmen lyckades avvika något från den allmänt utstakade vägen fick jag på något vis en förhoppning om en bra och riktigt obehaglig rysare. Och obehaglig är den, riktigt rejält obehaglig, men tyvärr på helt fel sätt.

I filmen träffar vi paret Jenny och Steve, som åker iväg från London för att tillbringa en mysig helg tillsammans vid en sjö mitt ute i ingenstans, en sjö som snart ska komma att kantas av lyxiga bostäder. Väl på sjöstranden stöter de snart på ett stökigt ungdomsgäng, och när Steve tappar tålamodet och ber dem sänka volymen på bandspelaren blir det startskottet på en helg som blir allt annat än mysig.

En tät skog är egentligen en väldigt bra plats att förlägga en film på, eftersom det går att gömma sig överallt, och dessutom gör det rika djurlivet att det blir lätt att slänga in några obligatoriska skrämselscener där det hoppar fram en kanin istället för en psykopat. Men "Eden Lake" misslyckas helt och hållet med skräckbiten, och egentligen blir det aldrig spännande, utan man sitter mest och håller för ögonen för att slippa se allt det hysteriskt brutala våldet. Filmbolaget själva marknadsför filmen som "intelligent, tät och oerhört brutal", och jag kan lätt skriva under på de två sistnämnda egenskaperna, men intelligent? I sådana fall har vi nog olika syn på intelligens, filmbolagets marknadsavdelning och jag.

Att dessutom marknadsföra den som en skräckfilm känns också fel. Visst, "Saw"-filmerna ska också vara hysteriskt våldsamma (jag har ännu inte orkat se någon av dem), men där jag har förstått att det i alla fall finns ett visst rysarmoment inbyggt någonstans. I "Eden Lake" lyser det som sagt med sin frånvaro. Tyvärr. Här får vi mest en massa klyschiga, brittiska gangsterpojkar, sådana som vi tidigare fått se i alla de där gråa arbetarfilmerna, med den skillnaden att de här gör verklighet av sina hot. Mest av allt vill man bara ge dem en stor smäll på käften allihop.

Så här i efterhand undrar jag om herr Strage verkligen gick in i rätt salong när han skulle recensera filmen för DN. För inte kan väl en normal vettig människa tycka att det här skräpet är värt en fyra?